Det senaste året har jag utforskat min konstnärliga praktik på ett nytt sätt. Det handlar om att vara kreativ i relation till naturen och platsen. Att skapa konst, material och konstnärliga verktyg som i sig bygger på kreativitet och varsamhet, i motsats till destruktivitet. Jag har börjat ifrågasätta konst och kreativitet som baserar sig på destruktiva material och processer som skadar livet på jorden, så som plastbaserade färger, giftiga pigment och olika medel som är skadliga för vattenlevande organismer etc. Jag vill inte skapa på bekostnad av vår jord, utan hitta sätt att vara kreativ som bygger på varsamt skördade naturmaterial.
Jag tror att vi människor (de flesta av oss) behöver hitta ett mer livsbejakande sätt att vara här i världen. Det är lätt att bli svartsynt och tänka att vi människor bara förstör och borde hålla oss borta från naturen. Men då gör vi oss till främlingar i vår egen värld. En värld som vi varit en del av i 300 000 år. Det är bara de senaste 7000 åren som vi haft för oss det som vi kallar civilisation. Innan dess kan man nog säga att vi var en del av ekosystemen. Och alla varelser i ett ekosystem har en funktion, även människan. Om vi började tänka lite mer på vad det kan vara för funktion, så tror jag vi är på rätt väg.
Och just när det gäller vår kreativitet, så blir det extra brännande. För det är ju den där obändiga skaparkraften och uppfinnarlusten som gång på gång leder oss till beteenden som skadar istället för att bygga upp. Så kanske kan vi börja där, i kreativiteten? Utforska nya och gamla sätt att skapa de föremål vi behöver, vare sig det gäller bostäder, leksaker eller konst. För vi behöver konst. Men inte på vilka villkor som helst. Konst kan vara både vacker och utmanande. Pryda och stöka till. Om vi kan hitta sätt att måla, teckna, bygga, väva, dekorera och skulptera verk som är nedbrytbara och varsamt framställda, så skulle de i mina ögon vara dubbelt så vackra och dubbelt så utmanade.
Ett lite humoristiskt perspektiv som jag har tagit på detta är att fråga mig: Hur skulle trollen ha gjort? De väsen vi kallar troll kan fungera som en skuggsida av vår civilisation. Vi tänker oss något slags vilda bestar som lever efter sina instinkter ute i skogen. Trollen kan då bli som ett slags spegel som visar oss vad vi inte förmår att integrera i vår egen kultur.
Trollen skulle inte ha tillgång till de moderniteter som vi ser som nödvändiga. De skulle äta sådant som vi inte kallar mat, som grodor och ormar. De skulle sy sina kläder av vilda växter och djurhudar. Där någonstans försöker jag vara när jag utforskar de material som finns på min plats, eller platser jag besöker. Visst googlar jag massor för det är ju så vi gör när vi inte vet hur man gör något. Men egentligen: tänk som ett troll så kanske du kommer på hur du ska göra.
Vi målar med våra trollpenslar och egentillverkad akvarellfärg!
Fina streck i valnötsbläck.
Dessa penslar kom till ungefär så (med lite stöd från You Tube ;)). Skaften är av pinnar. Borsten är av tjäderfjädrar, rådjurspäls, linfibrer och fårull. De är bundna med jutesnöre (ja, från Biltema, man når inte alltid sina mål…). Limmet skapade jag genom att smälta ihop bivax och kåda, som lades på varmt och sedan stelnade när det kallnade.
Nästa gång kanske jag berättar mer om att tillverka egna pigment, tvinna växtfibrer till tråd eller bränna vildskördad lera till keramik i en eldgrop – andra saker jag utforskar i detta konstprojekt som jag kallar Jord och fibrer.
Lämna ett svar